Det ville Henrik fira med vänner och familj, och ölklubbens medlemmar var såklart också inviterade, till stor glädje för oss som ju älskar öl och gris ! Runt de 40 gästerna samlades därför i Nårup församlingshus, där Henrik bjöd välkommen med bubbelvin och alla fick chansen att tummla runt lite och hälsa på varandra i väntan på middagen, som vi ju visste stod på spädgris, det är läckert !

Ungefär så här ser det ut när gäster i spänd förväntan av vad som skulle komma lättar upp humöret med välkommstdrinks eller Ale no. 15 på fat !

Så här såg grisen ut när den var nästan färdig, och slaktaren som stod för själva färdiggörandet visade stor skicklighet i stekning av hel gris, svålen var knaprig och köttet var saftigt och mört ! Det är alltför sällan man får hel gris, å andra sidan skall man ju vara många, och t.o.m. en liten spädgris var tillräckligt att mätta 40 hungriga gäster ! Hanne tyckte lite synd om djuret, men jag vill påstå att den såg nästan lycklig ut på grillen !

Hela ölklubben samlad vid grillen medans vi väntar…
Notera Henrik i ”jakkesæt” !

Sallad, potatissallad (där var också potatisgratäng, men det var först på nästa omgång jag tog det), bröd och ”pattegris” med den obligatoriska svålen ! Mums !!!

Holger och Henrik i glad konversation om något, jag har inte en aning, men det hela var väldigt hyggligt och trivsamt, och det här var ju faktiskt första gången jag varit till ”Svendgilde”, som svensk är det särskilt kul att uppleva traditioner som för länge sedan försvunnit i sverige.
Leve traditionerna, särskilt om de kommer med öl och gris !!!

Här är en stilstudie i hur man (i det här tillfället Svend, eller som i alla tillfällen Svend !) skänker öl när hösten närmar sig !

Här visar Svend hur man begår sig bland katter, eller kattungar som medelst stor vilja och energi tar sig upp på bordet !

Vi har nu officielt en ”ölkatt” som komplement till ”ölhund”, om denna katt överlever veckan får vi veta först nästa möte, men söt är den – lika söt som nyfiken !

Nå, kvällens öl var som följer:
Svanekes ”Gammeldags Pilsener”, vad skall man säga – Svaneke bliver bättre och bättre som tiden går. Det sura rävpiss dom lade ut med är nu konsistent bra öl, faktiskt så bra att man gärna dricker deras öl igen, och denna ”gammla” känning är en alldeles utmärkt öl, massor av friskhet, en förnuftig beska och en vardagsöl som lämnar ett behagligt avtryck i minnesbanken. Inte dåligt alls, tvärtom !

Vestfyns ”Pale Ale” är också en vi smakat tidigare, och som en ”mainstream-specialöl” från ett ”discount-bryggeri” kan man bara salutera – det är en god öl, och i alla fall jag skiter ganska högaktningsfullt i om där råkar vara majs och socker i bryggden, det smakar gott och man vill ha mer ! Lite som McDonald – vi vet att det inte är gourmet-mat, men vi vill gärna ha det nu och igen !

Jag hittade en av Mikkelers nya öl, ”Beer Geek Bacon”, en ”Rauch-bier” vars rökighet skulle minna oss om bacon… inte. Den var lite rökig, den smakade lite av hårdrostat kaffe, men bacon ? Nä. Jag var så lycklig när jag såg etiketten, men jag blev, helt ärligt, djupt besviken. Inte för att den var dålig, inte alls.  Det är en riktigt god öl, men den har landat i min mun på falska premisser ! Fy skäms, Mikkeler !

De övriga var bara halssköljare, ”referensöl” då Henrik pga. föräldrarmöte inte kunde vara med från start…

Kaiserdom Pilsener visade sig vara en alldeles utmärkt, tja… pilsner ?! Frisk i smaken, för en pilsner, med duglig eftersmak men som sagt, det är en pilsner. Man kan dricka den igen, med välbehag, men det är inte en öl man kommer ihåg. Å andra sidan, varför skulle man bara dricka öl man kommer ihåg ?

Estrella var också en ny bekantskap, från Barcelona enligt texten på burken, och den var också helt ok. Lite sötare än tysken, ingen eftersmak, men lättdrucken. Jag antar att man i Spanien vill ha det så, i värmen ?

Henrik är en modig man, och han tog tjuren vid hornen och hade (igen !) med en s.k. ”höstbryggd” ! Den här gången må vi ge honom poäng, för den var särdeles god, med massor av smak, doft och inte minst eftersmak. Den kan man utan att skämmas stoppa ned i korgen när man ändå handlar fläsk !

Kvällens sista var en ”Bombay Pale Ale”, från Nørrebro Bryghus, och det var kvällens vinnare, nästan i klass med de bättre från Midtfyns, och vad som var intressant var den väldiga eftersmaken som hängde sig kvar trots en ganska beskedlig procent på 6,5 ! Grattis till Nørrebro som här har en öl som förhoppningsvis får bli i sortimentet !

Hur begår man sig då i förädlandet av äggprodukt för ett gott resultat ?
Tja, jag har funnit fram till följande framgångsrecept:

Man startar med att skilja äggvita från ägggula (skall där verkligen vara tre ”g” ?) varefter man smälter matfett i en kastrull. Här skall man vara uppmärksam på att hålla så låg temperatur som möjligt !
I med vitan, som är längre om att bli färdig, vänd försigtigt med jämna mellanrum.
När vitan är nästan stel vänder man i gulorna, pepprar lite (från kvarn !) och vänder i en tesked eller 2 med välsmakande ost (Jag tog lagrad irländsk cheddar). När man anser gulan vara lagom stel är det färdigt !

Den här gången valde jag att vara modig och smörade en rostad toast med söt, stark skånsk senap, lade en smörgåsskinka på varefter jag toppade med den ganska delikata äggröran ! Smakade mums och jag var nästan lyrisk över min förmåga att klara enkla saker i köket !

Nå, Svends knäckt hade varit i Australien och därför medtagit en gåva till Svend – en ”sixpack” ”Toohey´s New”, en alldeles utmärkt om än frisk Ale ! Man kan alltså brygga öl ”Down under”, vilket jag tidigare upplevt, allt är inte Foster´s !

Så här såg dagens smakning ut, och som nämnts var Toohey´s en glad överraskning.

Mina Sol skulle ha druckits ett par timmar tidigare när det var ganska stekande och kvalmigt, nu kunde man valt vatten istället, för särskilt mycket mer är det inte i denna mexikanare.

1795 var lite sötare än vi kom ihåg, men osten som Henrik hade med kan ha inverkat på smakslökarna… hursomhelst är det en ok öl att svalka strupen med och i alla fall jag kan överleva sötman som inte är sliskig, men ganska angenäm.

Willemoes Höstbrygd då ? Vestfyns har de senare åren varit framgångsrika och haft lyckan med sig när de experimenterat fram nya öl. Här var vi allihopa eniga i att det tangerade det som moderat skulle anslås vara katastrof ! Føj och fy – sliskigare och otäckare har vi sällan upplevt, och den påstådda ”blåbärssmaken” var vämjelig på gränsen till att spotta ut !!! Nå, vi spottar inte i ölklubben, men det som inte hann slinka ner i halsen fick en tur i vasken istället ! Skärpning kräves ! Tummen ned för denna osmaklighet… och klubben övervägde att medelst flaskkastning på bryggeriets tegelväggar uttrycka vårat missnöje, men det rann turligt nog ut i sanden. Turligt för alla parter vill jag påstå !

Henriks mor hade bakat tårta till oss, så själva ”ölandet” avbryts några minuter så vi fick kaffe och tårta, som smakade alldeles utmärkt gott, och tack vare en riklig mängd vispgrädde kunde jag tåla jordgubbarna som annars brukar utgöra ett problem för mig.

Nå, ölen då… ? MusikBruggeriets DaCapo var jag nästan säker på att vi tidigare haft, men vid närmare kontroll kan jag inte finna något om denna glimrande BarleyWine… tillsammans med den kända TripleChili var det utan tvekan de bästa ölen denna afton, men Chilin skulle nog varit lite kallare.

I övrigt skänktes där några diskreta tyskar av terrasskaraktär samt en dansk (Brygd i EU !), och den stod ut lite… vi talade om att slå den ut, och då vi tidigare om kvällen talat om mindre lyckade öl och nämt Skovlyst ville jag när jag kom hem omedelbart kontrollera vem som stod bakom ”Gammedavs Bock” – och det var…. Skovlyst !

799:- är också många pengar, men en snabb sökning visade att jag kunde få den för endast 399:- via Wupti, så det var bara att slå till, och nu har jag i några dagar i väntan på leverans hoppat runt som ett barn i väntan på tomten ! Idag kom den och den fungerar som den skall, faktiskt bättre än jag vågat hoppas, det är underbart att nu ha hela världen vid örat utan att behöva släpa runt på laptoppen !

Det här nu inte en recension av produkten, men något kan väl ändå sägas om nyförvärvet:
Den hade inga problem att hitta mitt trådlösa nätverk och WPA2 hindrade den heller inte, faktiskt var det lätt som en plätt att få den satt upp.
Med endast 5 möjligheter till förinställning hamnar varje radiolyssnare av dignitet i trångmål, men man har möjligheten att registrera sig hos Reciva.com och där skapa sig en egen kanallista som själva Radion efter registrering kan hitta… en utmärkt funktion som när den väl är satt upp fungerar klanderfritt. Men, för den tveksamme kan här uppstå problem då manual, Reciva och radion inte var ens, det är väl lite märkligt ?
Som sagt, ljudet är knappast något som musiköron skulle glädjas åt, men för mig är det utmärkt även om man inte kan justera bas/diskant, och där ges möjlighet att tillsluta externa högtalare, det kan tänkas att jag senare gör det ute på terrassen.
Plasten verkar vara av medelkvalietet utom på de 2 skruvknapparna som av någon anledning känns extremt billiga i utförandet, men det påverkar nu inte funktionaliteten.
Räckvidden är över förväntan, jag kan stänga alla 3 dörrar ut till terrassen och ändå ha 50% mot mitt nätverk, fullt tillräckligt för att slippa utfall.
Tydligen kan man streama filer från sin dator också, men det har jag inte provat och lär heller inte göra det, men jag antar att det skulle fungera utan problem som resten gör.

Jag är glad att jag tog chansen på denna av de allra billigaste internetradioer på marknaden och kan i en framtid ev. tänka mig att ge mig på någon av de helt stora, men vill man egentligen ha en stereo till 6000 stående utomhus bland blommor, spindelväv och annat som vinden kan föra med sig in under terrasstaket ? 

Jag konkluderar att prestandamässigt kör det hela ca. dubbelt så snabbt nu, och därför är en SSD en långt bättre investering än RAM. Trotjänaren är en 2.4 GHz med den maximala mängden RAM, 2GB och OS är Win7. Den känns, om inte ursnabb, fullt duglig jämfört med nyare maskiner med traditionella HDDer.

Helt kort kan det beskrivas, högst ovetenskapligt, i sekunder (HDD/SSD):
Windows uppstart: 120/60
IE, Aftonbladet: 38/20
Photoshop: 90/19

Jag valde att inte slänga pengar i sjön och beställde därför en liten disk, 80 GB. Nu kan jag ju se att de 300 dkk extra det skulle kostat att få 128GB sannolikt hade smakat lika gott som öl !

För övrigt fick man en liten gåva med disken, en MagLite och ett litet verktygsset i form av en penna i samma behagliga blå nyans !

Harald fick hjälpa till med mer än eldandet, där skulle hälls upp öl, tändas cigaretter  och vad annars där nu kunde uppstå av  arbete runt ett bål…

Valeir Extra – en grumlig belgare av typen IPA ! Behaglig eftersmak och ”klumparna” klumpade inte. Jag tyckte om den, kanske för att den inte var så belgisk… ?

Mönchshof Bockbier – Den var lite söt, och det var inte så mycket ”bock” över den. En typisk exportöl från det stora öllandet i syd. Fullt duglig, men den lämnar inga spår efter sig.

Baltica – en rysk öl ! Så långt vi kan komma ihåg var det vår första ryss, och den var inte så dålig alls, fin doft och lättdrucken, men möjligen var den en smula söt ?

Fynsk Forår – en gammal bekant som tidigare gjort oss besvikna, men skam den som ger sig ! Nå, till skillnad från flera av de andra microbryggerierna verkar det inte som Ørbæk har viljan att utveckla och förbättra… den är helt enkelt inte särskilt god, som sur saft.

Menabrea Strong Ale – Jag var lite spänd då vi tidigare blivit glatt övveraskade av annan öl från det italienska brygeriet, men nu blev i alla fall jag lite besviken. Den smakade lite fadd, saknade ”ale”-smak och värmde inte som den borde ha gjort med alkoholhalten tagen i betraktning.